Kombinationen av praktik och teori lockar elever till Torsta

De senaste fyra åren har det skett en generell ökning av antalet sökande till naturbruksgymnasium, ett intresse som verkar hålla i sig. På lantbruksinriktningen på Torsta i Ås går trenden i rätt riktning - både i elevantal och framtida jobbmöjligheter.

 

Eleverna på lantbruksinriktningen på Torsta naturbruksgymnasium är nöjda med sina studieval och framtiden i branschen ser lovande ut. När vi besöker skolan i Ås är Samuel Brauckman i full färd med att tröska korn. Foto: Towe Johnson


Torsta naturbruksgymnasium ligger i Ås utanför Östersund. Här har det varit lantbruksskola i 100 år, något som firades med jubileum i somras. I dag går 110 elever totalt på alla tre inriktningar, skog, djur och lantbruk. På lantbruksinriktningen, där man väljer yrkesutgång mot maskinförare eller djurskötare, går det idag totalt 22 elever.

My, Samuel, Amanda och Jolanda går alla första året på Torsta. Terminen har precis startat och alla fyra är nöjda med sitt val av studier. Första året har eleverna i årskurs ett praktisk undervisning en dag i veckan, vilket var fallet när Jordbruksaktuellt hälsade på ute i Ås.

– Kul och lärorikt, säger My Strömquist Park om de första veckorna på terminen när vi möter henne inne hos kalvarna i ladugården.
 

Mys intresse för djur och jordbruk har hon med sig hemifrån och valet av inriktning och skola var självklart. 
– Först och främst så vill jag kunna starta upp något eget sen, kanske att jag kan öppna upp min morfars gård igen, det skulle vara kul. Det är därifrån jag fått intresset, säger My Strömquist Park, från Krokom.

Följa djuret

Första året blir man tilldelad en kalv som varje elev sedan får följa under sina tre år på utbildningen, berättar My.

– Det är jätteintressant att få följa djurets utveckling på det sättet, från kalv tills att de blir stora och vi slutar här, säger My som ser fram emot att lära sig mer om djuret och deras utveckling.

– Kanske kan vi till och med komma tillbaka hit när vi slutat, för att se hur det går just för min ko. Det skulle vara kul, säger My som väntar på att få välja en kvigkalv.
 

Per-Erik Nemby, rektor på Torsta naturbruksgymnasium, berättar om en positiv utveckling i elevantalet. 
– Vi har en generell ökning nu. Så många som det är nu på lantbruksinriktningen, så många elever har det inte varit de sista tio åren. Foto: Towe Johnson

Förväntansfullt

Trots att det är mycket nytt efter skolstart och kurserna nyligen har dragit igång för eleverna är det en positiv och förväntansfull stämning. Även Amanda Larsson som har flyttat till skolan från Sundsvall är nöjd med sitt val av gymnasieinriktning.

– Det är jättebra här och jag tror att jag kommer trivas.

Amanda har ingen tidigare koppling till lantbruk utan fick intresset från annat håll.

– Jag hade min praktik i högstadiet på en gård och tyckte det var jättekul att få se hur bonden där jobbade, så efter det så sökte jag hit.

Jolanda Nauman som är uppväxt på en gård i Ytterhogdal och har sitt största intresse hos djuren var valet inte svårt när det kom till att välja gymnasium.

– Jag valde det mest för att jag är uppvuxen med det och jag har alltid vetat att jag vill jobba med djur, helst med kor, säger hon.

Under de tre studieåren på Torsta ingår det 15 veckors praktik totalt. Vart My vill göra sin praktik vet hon inte än, men gärna på en djurgård. Även Jolanda och Amanda ser fram emot praktik och vill gärna vara på en gård med mjölkkor.
 

– Vi försöker vara självförsörjande på spannmål till korna. Sen berikar det ju undervisningen då att vi inte bara har vall. Och imorgon ska vi ta upp potatisen, som vi odlar så att vi ska klara oss i restaurangen här, berättar Per-Erik Nemby. Foto: Robert Henriksson/ Torsta AB

En kombination

Kombinationen av praktik och teori i utbildningen, är något som uppskattas av eleverna.

– För mig så är det praktiska viktigt och där jag lär mig mest, säger My som berättar att de just nu lär sig om nummerbrickor på korna och vad de betyder, men även hur hanteringen går till när ett djur blir sjukt.

– Just de sakerna är mycket lättare att lära sig praktiskt än via en bok, och det tror jag inspirerar många som gillar att arbeta med djur.

Det praktiska är även något som Samuel Brauckman lockades av när han sökte till Torsta.

– Jag blev intresserad av jordbruk när jag kom hit till Jämtland, säger Samuel som berättar att han varit med när grannarna skördat och plöjt de tio hektar som hör till familjens fritidshus.

Samuel flyttade till Sverige för ett år sedan från England och studerade svenska innan han började på lantbruksinriktningen.

– Jag är lite äldre än mina klasskompisar men det gör inget för jag tycker att det här är så kul, säger han och berättar att hans största intresse ligger i maskinteknik.

De största skillnaderna i lantbruket mellan England och Sverige, enligt Samuel, är storleken.

– Allt är i mycket större skala här, säger han och sträcker ut armarna mot kornfältet som vi står i.

Och just för korn är förhållanden väldigt gynnsamma här, berättar Magnus Svensson som är instruktör för lantbrukssidan på skolan.

– Det är inte hela Jämtland som odlar korn själv, många köper. Men här har det fungerat väldigt fint, säger han och tillägger:

– Och skörden, den är ovanligt bra sägs det.
 

Amanda Larsson och Jolanda Nauman tycker båda två att blandningen av teori och praktik är bland det bästa med utbildningen. Båda bor på skolans elevhem och trivs bra. 

”Vi behövs”

– I framtiden vill jag i alla fall jobba på en gård, sen om jag startar eget det vet jag inte. Eller om jag startar något litet och jobbar på en annan större gård, säger Jolanda.

För Samuels del är det maskinföraryrket som lockar, och gårdsarbete.

– Om jag skulle få ett jobb på en gård som har djur skulle jag gärna jobba med djuren men om jag ska välja mellan maskin eller djur, så säger jag maskiner.

My tror att hon valt ett viktigt yrke och tycker att det är kul att fler söker till skolan.

– Man ser ju att det blir mindre och mindre som jobbar i jordbruket, så vi behövs. Och nu här på Torsta så är det fler som söker inom just de här områdena och det behövs ju fler lantbrukare och veterinärer, och också fler arbetare inom skogen.

”Vi vill ge ringar på vattnet”

Även fast elevantalet på lantbruksinriktningen sett till skolans historia har minskat, så är det en positiv utveckling de senaste åren. En ökning som Per-Erik tror beror på nöjda elever som sprider ordet.

Varje höst när eleverna börjar så får de svara på varför de valt den inriktning de valt. De vanligaste svaren, berättar Per-Erik, är möjligheten att kombinera sitt intresse med skola och jobb. Men även variationen i utbildningen och möjligheter till jobb är ofta viktiga faktorer, berättar han.

– Alla som går ut härifrån får jobb inom lantbruket. Det märks ett stort sug efter eleverna, speciellt på djurskötare.

Bra samarbeten med lantbruksföretagare i länet som möjliggör bra praktik tror Per-Erik är en stor anledning till att eleverna är nöjda.

– Sen skickar vi dem gärna utanför länet också, så de får erfarenhet av ett annat jordbruk än här, säger Per-Erik som berättar om elever som just nu har sin praktik i Karlstad, Örebro och Kalmar.

Ett flexiblare yrke

Att intresset har ökat igen de senaste åren tror Per-Erik främst beror på teknikutvecklingen i branschen.

– Det tror jag också gör att djurskötaryrket blir mer populärt för man är inte lika bunden till tider som det är när det är mjölkning utan robot. Det är en annan typ av arbetsuppgifter idag, mer flexibelt, som kanske bättre passar dagens ungdomar. Men även när det gäller maskiner har vi kommit långt med satellitstyrning och datorisering som gör att fler intresserar sig, säger han.

Men tekniken, kan i vissa fall också vara en del som gör att man avstår att söka lantbruk, menar Per-Erik. På sällskapsdjurinriktningen på Torsta så finns en obligatorisk kurs om lantbruksdjur som ibland kan få elever att tänka om.

–En del lockas inte av att köra traktor och maskin, det gör att man inte väljer lantbruk fast det egentligen är lantbruksdjuren man är intresserad av, säger Per-Erik, som menar att den kursen kan vara en inkörsport.

–I den kursen blir många intresserade, och det händer att det blir djurskötare av dem också som faktiskt inte har gått lantbruk utan gått inriktningen mot sällskapsdjur. De är duktiga att hantera djur och har det rätta intresset.

Men även ett ökat intresse generellt för lokalproducerat i samhället, menar Per-Erik, kan vara bidragande till ökningen på skolan och berättar om framtidsplaner på att få med hela kedjan.

Bland annat så finns en vilja att utveckla samarbetet med Eldrimner, så att man inte bara stannar vid produktionen på skolan utan även får med förädlingen, menar Per-Erik.

– Vi skulle vilja knyta ihop det mer, för det finns många lantbruksföretagare här i länet som både har produktion och förädling. Och många elever tycker det är jättekul, att kunna följa kedjan på det sättet, säger Per-Erik som berättar att man idag har styckning som en del på lantbruksinriktningen.

– Vi håller på att undersöka möjligheterna att köpa en pastorisör hit och kunna sälja mjölk. Vi tror att det finns en marknad här i Ås för det och att vi kan börja använda mjölken i vår gårdsrestaurang.

Ringar på vattnet

På frågan hur ännu fler ska intressera sig för och söka sig till naturbruksskolor, svarar Per-Erik att han tror att kunskapen kring teknik behöver lyftas och det faktum att yrket innefattar mycket mer än vad många tror idag.

– Men även att lyfta kunskapen man besitter och de krav som faktiskt ställs på en djurskötare idag, alla beslut som ska fattas kring djurhälsa och annat.

Men det gäller också att eleverna som går ut fortsätter att vara nöjda.

– Fortsätter vi ge en bra utbildning så ger ju det ringar på vattnet. Nöjda elever tror jag generar fler elever och att man pratar positivt om lantbruksinriktningen. Sen kanske vi kan ha fler samarbeten med kommuner utanför länet och få ett större upptagsområde än vad vi har nu.

I dagsläget har inte Torsta riksintag men däremot samarbetsavtal med Ånge, Sundsvall och Dorotea, där elever söker ifrån.

Hur ser du på framtiden?

– I och med att intresset har ökat så ser det riktigt ljust ut. För några år sen när vi bara hade en elev som började och inte hade så många elever i de andra årskurserna heller, då var det ifrågasatt. För vi har ju ändå ett stort jordbruk här som är till för eleverna, så det är en stor satsning, säger Per-Erik och fortsätter:

– Sen går intresset lite stick i stäv med utvecklingen här i länet. För antal mjölkproducenter minskar ju och det är oftast de som anställer arbetskraft, men och andra sidan blir de gårdar som är kvar större. Men mat, konstaterar Per-Erik, det kommer vi ju alltid att behöva.

 

Torsta naturbruksgymnasium

Gymnasieutbildningen i naturbruk på Torsta bedrivs på uppdrag av Jämtlands Gymnasieförbund. Skolan har tre inriktningar, djur, skog och lantbruk, och ett elevboende på skolans område.

I dag ägs Torsta AB av Region Jämtland/Härjedalen, Jämtlands Gymnasieförbund, Sveaskog, SCA, Norrskog, Persson Invest, Lantbrukarnas Riksförbund och IUC-Z.

Skolans gårdsbruk består av ekologisk mjölkproduktion och var en av de första gymnasieskolorna som la om helt till KRAV 1994.

Besättningen innefattar 60–70 mjölkkor och 25 tackor på Jämtlandsgården.

Idag brukas cirka 200 hektar areal, främst vall men även 40 hektar spannmål och 10 hektar grönfoder.

 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 02 november 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Senaste

Vår bransch behöver ett marknadslyft och en positiv säljångest

Krönika: Konsumenten köper inte svenskt och lokalproducerat av barmhärtighetsskäl, man köper det för att man förstår och gillar det. Men, kostar det mycket mer, då är det inte så säkert att den svenska varan åker ner i korgen ändå. Trots att man kanske har råd. Det läggs mycket mindre pengar på mat idag än för 50 år sedan. Här kommer behovet av försäljning, förhandlingsförmåga och ett generellt marknadslyft i branschen in.

Kommentera