En krångellista för livsmedelsstrategin

Under årets SM i mathantverk och Saerimner möttes Jordbruksverket, Miljö- och jordbruksutskottet och Eldrimner för att diskutera mathantverkets plats i livsmedelsstrategin. Jordbruksaktuellt har pratat med Christina Nordin, Bodil Cornell och Kristina Yngwe.

Kristina Yngwe, Miljö- och jordbruksutskottet, Bodil Cornell, Eldrimner och Christina Nordin, Jordbruksverket deltog i seminariet om mathantverkets plats i livsmedelsstrategin på Höbo Bruk. 

Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin välkomnar förslaget på en krångellista, och tar från seminariet med sig att det behövs ännu mer arbete med regelförenkling.

– Vi myndigheter måste jobba ännu mer ständigt och fokuserat med reglerna så de är anpassade utifrån att de enkelt kan efterlevas. Vi vet att det är viktigt, men det blev ännu mer tydligt här. Det här är små företag, det är inte Arla, säger hon.

Något annat som Christina tar med sig är behovet av att jobba tillsammans.

– Det var mycket diskussion som rörde livsmedelsverket och havs- och vattenmyndigheten, så vi måste jobba tillsammans. Sen tar jag med mig energin och kraften, och hur viktigt det är att vi rör oss här och fångar upp synpunkterna. Det är väldigt viktigt att träffas.

Konkret är bra

Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin var med och diskuterade mathantverkets plats i livsmedelsstrategin på Saerimmner, och säger efteråt att det blev ännu mer tydligt hur viktigt det är att myndigheten jobbar för att regler ska bli lättare att efterleva. Foto: Jordbruksverket

Idén om att ta fram en krångellista tycker Christina är bra, framför allt för att problemen blir väldigt konkreta.

– Vi måste regelförenkla och vi på jordbruksverket försöker jobba systematiskt med det, men det är jättebra om vi får något väldigt konkret. Då vet man vem som är ansvarig, om det går att göra något åt och vem som kan göra något, säger hon och fortsätter:

– Problemet kanske ligger i regeringens förordning eller hos EU, eller så är det myndighetens föreskrifter. Då vet man vem som man ska gå på och vem som äger rätten att ändra. Så jag tycker det är jättebra!

Båda delar behövs

För att nå upp till de övergripande målen i den regionala livsmedelsstrategin och svenska miljömål anser Christina att både mathanverk och stor livsmedelsproduktion behövs.

– Ska man öka produktionen, få svenskar att välja svenskt och att svensk mat ska bli konkurrenskraftig och lönsam, då måste man vara en stark matnation och då behöver man alla delarna, säger Christina och avslutar:

– Vi kan inte bara ha mathantverk, det kan inte försörja världen. Men hantverksföretagen står för unika smaker, hög kvalitet och identitet. De utmanar de befintliga företagen och då blir det en konkurrensdynamik vilket skapar utveckling.

Bodil Cornell väntar på den nya gröna vågen. – En stor del av det mathanverk vi ser idag har blivit till då den gröna vågen mötte traditioner på landsbygden. Och av det blev det något väldigt spännande när befintlig kunskap mötte nya perspektiv. Så det behövs ett utbyte mellan stad och land, och mellan olika kulturer för framtidens förädling. Foto: Towe Johnson

En egen rubrik

En positiv sammanfattning av seminariet med bra diskussioner, menar Bodil Cornell som är verksamhetsledare på Eldrimner, som lyfte både värden och utmaningar med mathantverket i dag.  

– Det känns som att man vill arbeta seriöst med det här, från politikens håll. Jag har jobbat med det här i så många år så jag vet också att det är en seg process och att det tar tid att få till allting. Men det märks att vi måste träffas och diskutera vad som är viktigt för att komma framåt, säger Bodil när vi träffar henne på Saerimner. 

Bodil påpekar att det måste till konkreta saker och att en sådan möjlighet är den nya handlingsplanen för livsmedelsstrategin som Jordbruksverket nu arbetar med.

– Mathantverket bör lyftas in så att det blir en egen rubrik, något alldeles särskilt och inte något litet på sidan 218.

Underlätta

Regelförenklingar är en sak som skulle komma med på den krångellistan menar Bodil, som berättar om de utmaningar småskaliga hantverket står inför idag.

– Det som kom upp från företagarna om dubbla kontroller av både privata och statliga aktörer, där tror jag vi kan hitta en lösning om vi gemensamt går in för det.

Men även logistiken menar Bodil är något som behövs tas tag i, något som inte når lösningar trots projekt efter projekt.

– Det blir för dyrt i dag för många. Mindre kvantiteter och ofta i glesbygd gör att det blir stora kostnader och ofta ska det till kyltransporter. Vi kan öka och jobba med direktförsäljning, det är jättebra och det gör vi, men vi vill också att företagare ska kunna nå ut och kunna sälja genom handeln. 

Rätt förutsättningar

För att fler ska kunna satsa på vidareförädling av sina råvaror och på mathantverket tror Bodil att mycket hänger på underlättningar, både vad det gäller krav och stöd.

– Myndigheter kan förenkla mer än i dag, men företagen måste också ha förutsättningar och införskaffa sig den kunskap som krävs.

Påtaglig frustration 

Efter dagens samtal om mathantverkets roll i livsmedelsstrategin på Saerimner väntade bedömningar i klassen för bageri där Kristina Yngwe satt med i juryn. Foto: Towe Johnson

Att det finns en väldigt stor vilja, kraft och potential i mathanverket är vad miljö- och jordbruksutskottets ordförande Kristina Yngwe tar med sig från dagens seminarium, men även ett märkbart krångel med byråkrati.

– Just kring regelkrångel kopplat till de småskaliga hantverken och det småskaliga fisket, den frustrationen känner jag till sen tidigare men det blir väldigt påtagligt när jag möter företagare här idag. Så det tar jag med mig, att det är något vi måste jobba mer med.

Krångellistan som samtalades om tror Kristina är en bra idé för att visa på tydligare behov av åtgärder.

– Vi behöver få veta i politiken vilka regelverk det är som inte fungerar och vilka förenklingar vi behöver jobba med. Kan vi då få en konkret lista så har vi något att utgå ifrån, säger Kristina och tillägger:

– Vi vill ju göra saker i politiken men kan inte själva hitta på utan underlag.

Viktig roll

Enligt Kristina har mathantverket en viktig roll för att lyfta och hålla intresset för svensk livsmedemedelsproduktion i liv, men även efterfrågan på svenska råvaror.

– Eldrimner har ju haft en jätteviktig roll i att samla det här engagemanget och stötta upp utbildning och plattformar där mathantverket får ta plats. Det ser jag som en viktig del att utveckla kunskap och testa sina produkter gentemot andra och få råd.

Bättre samordning

För att nå strategins mål så tror Kristina att systemet behöver blir mindre regelbetungande för företagare i dag, men även en bättre samordning så att det nationella och regionala hänger ihop och samspelar.

– Många har tagit fram en regional strategi i dag, men inte riktigt alla. Det ser lite olika ut, men i grunden är fokus lika att man vill lyfta det regionala och stärka lönsamheten just i regionen.

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 30
E-post: isabella@ja.se

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 14 november 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste

En bransch på väg mot ett jämlikare generationsskifte 

Krönika: Svensk Fågel höll nyss i ett branschmöte där vi samlade alla verksamma företrädare för hela värdekedjan. Vi täckte in foderföretag, kläckerier, lantbrukare och slakteriföreträdare. På våra möten lyfts branschövergripande frågor som kan handla om allt ifrån mögelgifter i spannmålet till veterinära frågor, djurvälfärdsfrågor och marknadsfrågor. Här tar alla tillsammans del av värdekedjans utmaningar. 

Kommentera