Dags att ta livsmedels­beredskapen på allvar

Krönika: Mitt intresse för historia har gett mig insikt för hur viktigt det är med inhemsk matproduktion som även någotsånär skall fungera vid en kris eller ett krig. Dagens “just in time”-tänk vad gäller livsmedel kommer aldrig fungera om någonting störs i kedjan från jord till bord. 

Med en försörjningsgrad på under 50 procent skulle svält snabbt bryta ut om importen av någon anledning hindras. Städerna är mest sårbara och där blir det snabbt hungersnöd om det inte finns några beredskapslager mer än det som finns i butikerna. Lager med livsmedel fanns det gott om fram till sekelskiftet, men dessa är nu tömda. 

På Gotland har man startat ett pilotprojekt inom totalförsvarets civila del, där man på detaljnivå börjat titta på att hitta lösningar, som i grunden skall skapa en beredskap mot olika hot och störningar. Det är givetvis jättebra och ett stort steg i rätt riktning. Men, skall man vara ärlig så är det just sådana här myndighetsprojekt som brukar vara väldigt tungrodda och kommer således att ta tid innan det ger något konkret. Redan för mer än tio år sedan var det försvarsexperter som varnade för en mer orolig tid i Europa och föreslog konkreta åtgärder, inte bara på den militära sidan, utan även på den civila där livsmedelsförsörjning ingår. Det tog ungefär tio år innan våra beslutsfattare började reagera. Det visar hur otroligt svårt det är att vända på en strategi som byggde på den eviga freden och noll insikt att katastrofer kan hända.

Att våra beslutsfattare valt just Gotland som pilotlän beror sannolikt på att ön väldigt lätt blir isolerad om Östersjön blir för farligt att trafikera, till exempel vid en konflikt någonstans i Östersjöregionen. Vad lokala lantbruksföretag kan göra i ett sådant scenario tror jag att det finns mycket att ta en närmare titt på. Jag har inte läst alla detaljer men än så länge har jag inte kunnat hitta något utförligt om vad just livsmedelsproducenter kan hjälpa till med. 

En idé som kan gå ganska fort att genomföra är att man utser ett antal gårdar som skall kunna producera livsmedel vid väldigt ansträngda förhållanden, där insatsvaror med mera inte kan tillföras som under ett normalläge. Bönderna ska kunna få förutsättningar att kunna producera mat även om Sverige blir avskärmat och gränserna stängs. Att alltid ha ett relativt stort lager hemma med utsäde, växtnäring, bränsle samt andra förnödenheter till både växt­odling och djurhållning, som gör det möjligt att driva ett lantbruk låt säga ett extra år, med en begränsad tillförsel utifrån gården. Här behöver sakkunniga titta på hur man skall lösa alla problem som kan uppstå och hur lantbrukarna skall kompenseras för deras beredskap.

Kanske behövs det en lantbruksstrategi 2,0 där tydliga mål sätts upp och följs upp kontinuerligt. Senast år 2025 bör Sverige ha en 100 procent självförsörjningsgrad på livsmedel och beredskapslager, som skall räcka minst ett halvår till hela befolkningen, precis som man har i Finland. Detta kan tyckas självklart, men det är en mycket stor vändning mot dagens strategi där alla livsmedel i princip finns på lastbilar eller i butiker. 

Vidare behöver Sveriges matproducenter få bättre villkor att kunna producera livsmedel och kunna nå en långsiktig lönsamhet där fler vågar satsa inför framtiden. Här har våra politiker ett mycket stort ansvar. Det finns bra förutsättningar för en stark livsmedelsproduktion i vårat land, men spelreglerna behöver ses över. Landsbygden med lantbruken inom respektive produktionsgren är nyckeln till en hållbar och trygg livsmedelsförsörjning för alla innevånare i vårat avlånga land.

 

Rikard Hagman

Artikeln publicerades fredag den 15 november 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

En bransch på väg mot ett jämlikare generationsskifte 

Krönika: Svensk Fågel höll nyss i ett branschmöte där vi samlade alla verksamma företrädare för hela värdekedjan. Vi täckte in foderföretag, kläckerier, lantbrukare och slakteriföreträdare. På våra möten lyfts branschövergripande frågor som kan handla om allt ifrån mögelgifter i spannmålet till veterinära frågor, djurvälfärdsfrågor och marknadsfrågor. Här tar alla tillsammans del av värdekedjans utmaningar. 

Kommentera