Rester från åkern blir fiskfoder

Hållbart och cirkulärt fiskfoder med hjälp av insekter ska leda till minskad belastning på havens fiskbestånd, detta i ett nytt projekt av Axfoundation och SLU. 

 

5 Ton Fisk i Disk är ett nytt stort utvecklingsprojekt mellan SLU, svensk livsmedels­industri, detaljhandel och Grythyttan, Örebro Universitet. Företaget Älvdalslax är en av projektets partner och producerar odlad regnbåge. Foto: Salt Food & Communication/ Sara Danielsson

 

Samtidigt som kommersiella fiskbestånd idag är hårt ansatta så ökar också efterfrågan på fisk och skaldjur. Den ekvationen ska projektet ”Fem ton grön fisk i disk” finna lösningen på.

Då konsumtionen av den odlade fisken ses öka och vildfångad fisk utgör en stor del av dess foder, har initiativtagarna bakom projektet som mål att hitta nya hållbara foderlösningar. Projektet syftar till att ta fram ett miljövänligt fiskfoder som bygger på kretslopp och som ska produceras av restprodukter från bland annat åker, skog och livsmedelsindustrin. 

Ett av projektets mål är att stödja utvecklingen av svenska kretsloppsbaserade foderråvaror. Svensk Fjällröding är ett av företagen som medverkade i filmprojektet Aquafresh.
 Foto: Lemon Wedge/Stuart Dunlop

Insekter och mikrober

Det är med hjälp av mikro­biell fermentering och insektskompostering som restprodukter såsom fruktskal, brödsvinn och skörderester, ska omvandlas till fiskfoder i form av pellets. Gödseln som sedan genereras av insekterna kan dessutom användas som växtnäring.

– Eftersom fodret bland annat består av insekter som har livnärt sig på restprodukter från livsmedelsindustrin skapas en produktion som inte konkurrerar med annan livsmedelsproduktion, utan bidrar till en ökad och säkrare livsmedelsförsörjning, säger Anders Kiessling, professor på SLU. 

Att foder till odlad fisk inte heller ska utgöras av råvaror som människan själv kan äta, är också en aspekt i projektet, enligt Madeleine Linins Mörner, som är programansvarig för Framtidens mat på Axfoundation. 

– Det är smartare om den äter det som vi inte kan eller vill äta. Genom projektet skapar vi istället ett cirkulärt foder som på ett effektivt sätt tar vara på resterna från vår egen livsmedelsproduktion. 

Gastronomiskt värde

Med ett brett samarbete mellan forskare, kockar och näringsliv är projektets mål att skapa en fungerande kedja av produktion, logistik och handel. 

För att fisken även ska vara välsmakande och kommersiellt gångbar kommer Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan vid Örebro universitet kartlägga hur faktorer som till exempel foder, vattenkvalitet och hantering, påverkar den gastronomiska kvalitén. 

Enligt Anders är det extra roligt att försök redan gjorts där ”insektsfisken” fick högre smakmässiga poäng än fisk uppfödd på konventionellt foder. 

Projektet är en 25 miljoners satsning och finansieras av forskningsrådet Vinnova, Familjen Kamprads stiftelse, näringen och flera kommuner. Femton samarbetspartners från livsmedelskedjans olika delar är engagerade i projektet som kommer att pågå under två och ett halvt år. 

Här kan du läsa mer om projektet: https://q.ja.se/4nAXm

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 15 november 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

En bransch på väg mot ett jämlikare generationsskifte 

Krönika: Svensk Fågel höll nyss i ett branschmöte där vi samlade alla verksamma företrädare för hela värdekedjan. Vi täckte in foderföretag, kläckerier, lantbrukare och slakteriföreträdare. På våra möten lyfts branschövergripande frågor som kan handla om allt ifrån mögelgifter i spannmålet till veterinära frågor, djurvälfärdsfrågor och marknadsfrågor. Här tar alla tillsammans del av värdekedjans utmaningar. 

Kommentera