Vad händer med lånesatsningen till unga lantbrukare?

I våras gick EU-kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) ut med ett låne­paket på en miljard euro till unga jordbrukare. Jordbruksaktuellt har pratat med tre banker om hur lånesatsningen har gått i Sverige.

 

Syftet med lånesatsningen var att göra det enklare för framförallt unga lantbrukare att få finansiering till sina företag samt stödja tillväxt och konkurrenskraft inom jordbruket. Programmet ska, i respektive EU-land, förvaltas av banker eller leasingbolag som har möjlighet att matcha beloppet som EIB avsätter, vilket kan uppgå till två miljarder euro.

Ulf Möller, segments­ansvarig Skog & Lantbruk på Swedbank, säger att de från bankens sida inte ser någon kundnytta med lånet från EIB, och att det endast är en lantbrukare som hittills efterfrågat EU:s lånesatsning.
 Foto: Swedbank

Finns större problem

Enligt Ulf Möller, Segmentsansvarig Skog & Lantbruk på Swedbank, har man på Swedbank inte valt att införa låneprogrammet från EIB då banken inte ser någon kundnytta eller har något behov av att låna pengar av EU.

Enligt Ulf väger inte fördelarna med lånesatsningen upp den ökade administrationen som den kan innebära.

– Vi har utvärderat förslaget, men har för närvarande inga planer på att införa låneprogrammet.

Fortfarande en risk

Ulf säger även att eftersom EU inte tar hela risken, så är lån inom lånesatsningen fortfarande en risk för banken.

– Swedbank gör alltid kreditbedömning och riskprognos på kunden. Om den totala bedömningen är att kunden har återbetalningsförmåga så tar vi fram förslag på ett finansieringssätt utifrån den samlade bilden av kunden.

Han lyfter även att det finns andra möjligheter för unga lantbrukare att få hjälp att finansiera sitt företag.

– Vi har till exempel ALMI och det senaste tillskottet Tillväxtbolaget, det är en finansieringsmöjlighet från LRF, Lantmännen och Scan.

Andra större problem

Enligt Ulf finns det andra större utmaningar för det svenska lantbruket i dag än att unga inte kan ta del av satsningen från EIB.

– Många lantbrukare ser gården som sin pension. När nästa generation kommer in och ska ta över gården ska man lösa ut både sina syskon och föräldrar, och då är det svårt att få ihop kassaflödet för vi ägnar oss inte åt pantbelåning. Det är ett mycket större problem i Sverige, eftersom gårdarna är kostsamma. Dessutom är det mycket svårt att bedöma ett värde på en affär som ligger tio, tjugo eller till och med trettio år framåt i tiden.

Ulf avslutar med att ge några råd som kan underlätta.

– Starta dialogen om ägarskifte i ett tidigt skede för att kunna komma överens om ramarna, och se till att även ha andra pensionslösningar. Att ta ut lön gör till exempel att man både kan få allmän pension och har rätt till sjuk- och föräldraersättning. Något man har nytta av hela livet.

Inte proppen ur med lånepaket

När bankerna tidigare tittat på liknande lösningar så har man enligt Magnus Hammar, kreditspecialist på Länsförsäkringar Bank, kommit fram till att uppföljningen på varje lån kopplat till en externgaranti från EIB har varit svårt, och det finns ingen garanti för att det fungerar rent praktiskt.
– Så det är inte alldeles säkert att här ens kan bli någon produkt i Sverige. Foto: Länsfösäkringar

EIB:s nya låneprogram är inget som finns på bordet hos Länsförsäkringar i dag. Jordbruksaktuellt har pratat med Magnus Hammar, kreditspecialist, på Länsförsäkringar Bank, om programmet.

– Vi har inte så mycket information om den här lånesatsningen i nuläget, och det är inget som vi erbjuder i dag, säger Magnus och berättar att utlåning till yngre lantbrukare sker på samma premisser som vanligt.

Finansieringen bygger på kassaflöde och återbetalningsförmåga, vilket inte skiljer sig med en garanti från en annan part, menar han.

– En vanligt bra business, den står på egna ben. Den bygger inte på att vi får en extra garanti från EIB. Banken har ingen möjlighet att luta sig tillbaka på en extra säkerhet i vår vanliga kreditgivning. Ofta behövs mer egna medel för utlåning till lantbrukssatsningar då det är en kapitalkrävande bransch.

Magnus berättar att bedömningen är densamma och att ett sådant här lånepaket troligen inte skulle innebära ”proppen ur” för unga lantbrukare.

– Yngre lantbrukare som inte har pengar får börja med att växa långsiktig genom i första hand arrende så att de kan spara ihop ett startkapital för att kunna köpa sin egen gård senare i livet, säger Magnus.

Bra ränteläge

Ett av villkoren i lånepaketet är lägre räntor, något som enligt Magnus inte är avgörande då räntorna redan är så pass låga och inget som tar död på investeringarna i dagsläget.

– Utan det är snarare höga investeringsnivåer på mark och nybyggnation som kan ställa till det för lantbrukare. Samt att det tidvis är svag lönsamhet som ger små överskott, exempelvis som torkan förra året som gav en betydligt svagare vinst.

Regelverk i pipeline

Men det är inget lån som finns på agendan än hos Länsförsäkringar, och möjligheten att ta tag i det har inte funnits i dagsläget, enligt Magnus.

– Men vad som däremot är på agendan hos oss nu är stora regelverksförändringar. Så vi har inte kommit till några utvecklingsprodukter ännu, det kommer nog ta ett tag till med tanke på hur vi ligger i pipeline med de nya styrande regelverken.

Men när allt faller på plats så kan låneprogrammet vara något som Länsförsäkringar Bank kan börja jobba med framöver.

– Är det här en intressant produkt att ta fram för oss och kunderna så är det något vi kommer lyfta och ta vidare under våren 2020.

Svenska banker idag har kapital, menar Johan Asklund, affärschef inom Jord & Skog på Landshypoteket Bank, som berättar att Landshypotek inte heller nyttjar EIB i något annat sammanhang och har ingen policy för det i dagsläget.
Foto: Landshypotek Bank

Finansieringen inget problem

På Landshypotek Bank ser man inte att EIB:s lånepaket fyller ett behov i dagsläget och att villkoren inte fullt så säkert är något att föredra för unga företagare, menar Johan Asklund, affärs­chef inom Jord & Skog.

Johan berättar att EIB, LRF och bankerna för lite drygt två år sedan hade ett möte om just finansieringsutmaningen för lantbruket och eventuellt riskkapital. Då såg man inte att behovet fanns för att EIB skulle vara med att bidra med någon form av lån.

– Där var vi överens om att det inte är finansieringen som är utmaningen. Är det en bra idé och en duktig företagare så finns det en bank som ställer upp, och då är det inte den sista procenten på toppen som avgör, säger Johan som inte ser att behovet finns nu.

Osäkra villkor

Upplägget på lånepaketet kan väl fungera, tror Johan, men att det är återbetalningsförmågan hos kunden som är det huvudsakliga fokus. Och att villkoren från EIB är föredömliga är inte han så säker på.

– Femton års amorteringstid är med svenska mått mätt en ganska kort tid och ränteläget i dag är redan väldigt lågt, så rent likviditetsmässigt för en ung företagare som är i uppbyggnaden av sitt företag så är det inte direkt klockrent.

Men de faktorerna kan i övriga Europa se helt annorlunda ut, menar Johan som tror att EIB:s lånesatsning mot unga lantbrukare har ett större behov att fylla i andra europiska länder.

Största utmaningen för lantbruket i dag, enligt Johan, är snarare det generationsskifte man står inför.

– Man har ju väntat på den stora generationsskiftesboomen som aldrig riktigt kommer. Vad beror det på? Där har vi en utmaning.

Johans uppfattning är inte att unga lantbrukare i dag får ett nej vid ansökan om lån, och det främst på grund av man blivit bättre på att börja med skiftesfrågan tidigt.

– Generationsskifte kan vara en bökig process. Men startar man i god tid, steg för steg, så är sällan finansieringen det stora problemet för nästa generation.

Däremot, menar han, ser utmaningen och behoven annorlunda ut för de som vill in i branschen men som inte har en gård att ärva.

–  Då är insteget ganska högt med stora summor, speciellt med tanke på fastighetspriser. Så där skulle behovet kunna vara större för något sånt här från EIB, så det får vi absolut se över, säger han.

Någon förfrågan från kund om EIB-lån har Landshypotek inte fått än, men det kan eventuellt bli tal om lånepaketet framöver.

– Vi kommer ha det med oss och titta på det igen i höst. Är det bra för våra kunder så är det bra för oss.

Ett behov

Enligt EIB är det viktigt med lantbruks­stöd, och speciellt för unga innovativa lantbrukare menar Alexander Schenk, Head-of-Office på EIB Sverige. Foto: Privat

Alexander Schenk är Head-of-office på EIB Sverige och tror att deras lånepaket till unga lantbrukare kommer fylla ett behov även i Sverige, något som kan komma märkas inom det närmsta året.

– Vi berättar för lantbruksföretag och intresseorganisationer att det här programmet finns, så medvetenheten om det finns. Vi pratar om det med lite olika parter i dag, men det är inte på plats och därför inte möjligt att söka än.

Programmet kräver en finansiell intermediär, berättar Alexander och EIB kan inte låna ut direkt till lantbruksföretag.

– För att låna ut direkt behöver vi nå en viss tröskel som i dag ligger vid 500 miljoner kronor. Och det handlar ofta om mindre investeringar för lantbrukare i dag.

Trots att programmet inte har testats i Sverige än så upplever Alexander att det finns en nyfikenhet från svenska banker, och om det blir ett intresse sedan får man se.

Testas i Danmark

Som EIB ser det så verkar det finnas ett behov för den här typen av satsning, något som Alexander inte tror skiljer sig så stort mellan länderna.

– Det finns behov i andra grannländer och jag tror inte att Sverige är så pass olikt där. Däremot så har Sverige, jämfört med många andra europeiska länder, en bra och fungerande bankmarknad.

Alexander berättar att man nu har satt programmet på plats i Danmark, där flera banker i dag nyttjar lånepaketet i samarbete med lantbrukare.

– Jag hoppas vi kan ge det här ett år och sen har vi kanske något på plats även här. Jag tror att det kommer hända mer under det närmsta året och vi kan även se hur det utvärderas i Danmark.

Angående programmets villkor menar Alexander att det kan finnas en ”gammal” bild kvar av EIB om tung administration.

– Vi försöker alltid strukturera det på ett sätt som gör att de inte blir för tungt. Men där behöver vi gå ner till detaljnivå när det körs igång, och vi har inte kommit så långt i den här produkten än.

EIB har för drygt tio år sedan haft liknande produkter, inte riktade specifikt mot lantbrukare men mot små och medelstora företag, som är jämförbara med den här satsningen.

– Och då var det nog så att de administrativa kostnaderna var betydligt högre än i dag. Men det har ändrats avsevärt. Så det kan vara så att den bilden fortfarande finns.

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 30
E-post: isabella@ja.se

 

 

Artikeln publicerades söndag den 17 november 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

En bransch på väg mot ett jämlikare generationsskifte 

Krönika: Svensk Fågel höll nyss i ett branschmöte där vi samlade alla verksamma företrädare för hela värdekedjan. Vi täckte in foderföretag, kläckerier, lantbrukare och slakteriföreträdare. På våra möten lyfts branschövergripande frågor som kan handla om allt ifrån mögelgifter i spannmålet till veterinära frågor, djurvälfärdsfrågor och marknadsfrågor. Här tar alla tillsammans del av värdekedjans utmaningar. 

Kommentera