Håll koll på dina data

Sitter på mässan Agritechnica i Hannover och skriver denna ledare. Som alltid är mässan fascinerande stor och lätt överrumplande. I år är det genomgående temat ”Digitalization and connectivity”, på svenska ungefär digitalisering och uppkoppling. De flesta företag bejakar den långsiktiga trenden, som nu finns implementerad i många maskiner. Men under ytan finns många obesvarade frågor.

 

På de två år som gått sedan förra Agritechnica har utvecklingen inom uppkopplade maskiner gått från ritbord till verklighet. Mässan kryllar av montrar från nya företag och samarbetskonstellationer med syftet att automatiskt samla in information och bearbeta den.

Det finns stor potential i denna teknik, men den väcker också många frågor. Framförallt förblir frågorna om ägandet av data och integriteten för lantbrukaren tämligen obesvarade. Även när det kommer till den ekonomiska nyttan för lantbrukaren väcks många frågor hos den kritiskt lagda.

Spännande är att flera stora företag gått samman om system för datainsamling och -bearbetning. Det är såklart ett smart sätt att hålla nere kostnaderna och undvika att bli frånsprungen av konkurrenterna. Samtidigt väcks frågan vilka och hur många som egentligen får tillgång till drifts- och maskindata från lantbrukarna, hur de får använda informationen och hur länge de får spara den.

Hur ställer sig de samverkande maskintillverkarna när statistiken som samlats in visar att den ena tillverkarens maskiner drar mindre bränsle och håller bättre än en annan tillverkares maskiner? För detta går såklart att utläsa av den insamlade informationen. Får data då vara öppen för fri bearbetning? Får lantbrukarna ta del av den kollektiva informationen inför nästa maskinköp eller för sin reklamations-/garantidiskussion med tillverkaren? Annars sitter bara tillverkaren med informationen och kan selektivt lägga fram bevis som passar denne, vid en tvist.

Stora informationsmängder är en viktig källa för optimering. Där finns potential för lokal anpassning av odlingsåtgärder, optimering av maskinanvändning, minskad bränsleförbrukning och minskade kostnader för insatsvaror. ”Big data” i ”molnet” kan ge ökad effektivitet, bättre resursutnyttjande och minskad miljöbelastning när den används på rätt sätt. Där är den nuvarande trenden med uppkoppling och datainsamling en nödvändig del av infrastrukturen.

Verkligheten är snart att din växtskyddsspruta levererar in all användningsdata, ditt molnbaserade driftsplaneringsprogram levererar all information om din odling och dina åtgärder, dina väderstationer levererar in ultralokal väderinformation och drönarbilderna du abonnerar på levererar mer data om din verksamhet. Får myndigheterna tillgång till detta enormt detaljerade faktaunderlag vid tvist om en mindre lyckad bekämpningsinsats? Får Länsstyrelsen och i förlängningen EU, tillgång till informationen vid en tvist om EU-ersättningar? Kommer de multinationella maskin- och växtodlingsföretagen neka att lämna ut information till en polisutredning?

Företagen är väl medvetna om lantbrukarens misstro mot att allt rapporteras in automatiskt till någon annan som kan använda informationen på ett för lantbrukaren inte helt överblickbart och förutsägbart vis. Därför framförs i preventivt syfte argument som att lantbrukaren själv kan välja vilka fält de vill leverera in data för. Frågan är dock hur länge och hur långt denna valfrihet i praktiken kommer att sträcka sig.

De maskintillverkare som kommit längst levererar idag bara uppkopplade maskiner. Det har såklart en stor nytta för stora företag med massor av maskiner i sin flotta. Samtidigt kan nyttan av att maskinen är uppkopplad för en lantbrukare på en typisk svensk gård vara högst begränsad. Det kan i vissa lägen såklart vara både kul, praktiskt och intressant, men motsvarar nyttan kostnaden?

Vi kommer att se mer av abonnemangsupplägg avseende även maskiner framgent. De stora maskintillverkarna kommer inte att sälja maskinerna utan tillkommande abonnemangskostnad för digitala stödtjänster. Kanske kommer brukandet av maskinen till och med att bli villkorat av att maskinen levererar in användarinformation till driftsstödssystem från tillverkaren eller partner till maskintillverkaren.

Samtidigt som det kan bli dyrt att missa ett tillfälle för planerat maskinunderhåll, exempelvis smörjning, så öppnar såklart den förbättrade uppföljningen av maskinerna för snabbare förbättringar i tillverkningen, mer relevanta erfarenhetsbaserade servicescheman med mera. Det bör i förlängningen även vara till glädje för kunderna.

Här på Agritechnica finns också maskintillverkare som hittills ignorerat utvecklingen av uppkopplade maskiner. De säger sig inte se behovet. Frågan är om en tillverkare med den strategin i framtiden kan bli/vara mer än en nischaktör? Det avgör kunderna och myndigheternas reglering av de globala företagens hantering av information om och från kunderna. De stora företagen vet vart de vill. De vill ha all information.

Stefan Ljungdahl

Artikeln publicerades onsdag den 20 november 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste