Fortsatt nedgång för grisslakten

Årets nedåtgående trend för den svenska grisslakten fortsätter och eskalerar under det tredje kvartalet. Det står redan nu klart att årets slakt blir lägre än 2018, frågan är om slaktnivån kommer hamna över 2017.

 

Nedgången för den svenska grisslakten har eskalerat under det tredje kvartalet i år. Beroende på utgången av kvartal fyra kommer den totala slakten i år att vara nere i 2017 års nivå, eller lägre. Foto: Carolina Wahlberg


1,93 miljoner grisar slaktades i Sverige under de tre första kvartalen 2019. En minskning på drygt 33 000 grisar eller 1,7 procent jämfört med samma period förra året.

Under det tredje kvartalet var minskningen av slakten större än de båda första kvartalen.  Med 651 245 slaktade grisar var slakten 2,7 procent lägre än under samma period 2018. 

Ytterligare minskning

Under årets första tre kvartal har nedgången för den svenska grisslakten eskalerat.  Tredje kvartalet var nedgången nästan tre procent. 

Utifrån Svenska Köttföretagens seminstatistik går det att utläsa att försäljningen av semindoser minskade med 4,6 procent under första kvartalet i år. Försäljningen är även lägre än samma period 2017. Den minskade seminförsäljningen från kvartal 1 börjar slå igenom i årets slaktstatistik nu i kvartal fyra.

 Lägre än 2017?

Utifrån seminstatistiken är det inte orimligt att räkna med en minskning av slakten under kvartal tre med minst 3-4 procent. Det faktum att flera slakterier i höst tar in grisar i förskott gör prognosen lite svårare att ställa. Förskotterade grisar innebär att antalet slaktade djur stiger tillfälligt men minskar den totala produktionen av griskött.

3-4 procent färre grisar i kvartal fyra innebär en slaktminskning på 20 - 27 000 grisar och en total slakt för året på cirka 2,58 miljoner grisar. 2,2 procent lägre än 2018 och snäppet över 2017. 

Skulle minskningen under fjärde kvartalet rakt av motsvara nedgången i seminförsäljningen så innebär det dock att årets slakt även skulle bli lägre än 2017. 

I Brålanda och skövde

Statistiken från Jordbruks­verket avser hur många grisar som slaktas på respektive slakteri, inte vems grisar som slaktas. Slaktföretagen utför en del legoslakt åt varandra.

I Brålanda ligger det slakteri som har både högst relativ och absolut tillväxt av de större slakterierna i grisslakten under kvartal tre. AJ Dahlbergs ökade sin grisslakt med 9 procent till 50 334 grisar. Drygt 4 000 fler slaktade än samma period 2018.

Skövde slakteri ökade även de sin slakt under tredje kvartalet. I år slaktade man 73 718 grisar under andra kvartalet, en ökning på 1 procent jämfört med samma period 2018. En vändning från kvartal två när slakten minskade.

De största slakterierna

KLS Ugglarps slakterier i Kalmar och Ugglarp minskade sina slaktade volymer grisar under tredje kvartalet. I Kalmar sjönk slakten med 6 procent till 106 687 grisar och i Ugglarp sjönk slakten med 9 procent till 60 224 grisar.

I Dalsjöfors var slakten näst intill oförändrad på 98 065 grisar.

Sammanlagt minskade slakten i KLS Ugglarps tre slakterier med 4,8 procent till 264 976 grisar.

HKScans slakteri i Kristianstad redovisade en minskning på 5 procent för grisslakten under kvartal tre. Sveriges största grisslakteri volym ligger därmed på 179 487 grisar.

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 21 november 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

En bransch på väg mot ett jämlikare generationsskifte 

Krönika: Svensk Fågel höll nyss i ett branschmöte där vi samlade alla verksamma företrädare för hela värdekedjan. Vi täckte in foderföretag, kläckerier, lantbrukare och slakteriföreträdare. På våra möten lyfts branschövergripande frågor som kan handla om allt ifrån mögelgifter i spannmålet till veterinära frågor, djurvälfärdsfrågor och marknadsfrågor. Här tar alla tillsammans del av värdekedjans utmaningar. 

Kommentera