Hållbart lantbruk vitaliserar ekosystemen hos Bältaregårdens Angus

Tomas och Maria Torsein driver Bältaregårdens Angus med Holistic Management som ramverk. Stora mängder djur som betar gräset lagom länge året runt för att gynna biologisk mångfald är en av många principer. 
– Vi vill ändra synen i lantbruket från hur vi kan minska skadan med livsmedelsproduktion till hur vi kan göra så mycket nytta som möjligt. Det är ett betydligt trevligare sätt att jobba, säger Tomas.

Tomas och Maria Torsein köpte Bältaregården utanför Falköping på hösten 2011. Våren 2012 köpte de sina första fyra dräktiga kor. Idag arrenderar de ett femtontal fastigheter i varierande storlek och ibland betar upp emot 700 djur, renrasig Angus och korsningar, de 500 hektaren.

Bältaregårdens Angus är med i kontrollprogrammet för utegångsdjur, vilket innebär att korna kan gå på bete året runt. Vinterbetet och den planerade betesdriften är en del i Holistic Management som paret Torsein arbetar efter.

− Holistic Management är ett ramverk för beslutsfattande för verksamheter som vill vara långsiktigt hållbara eller till och med återuppbyggande, regenerativa. För ett företag som vårt, där betesdriften är viktig, är betesplaneringen en av många delar. Ofta tror många att Holistic Management är en metod för att flytta betesdjur, men det är bara en liten del av det, säger Tomas.

Vitalisera ekosystemen

Betydelsen av att vitalisera ekosystemen är något som paret Torsein ofta återkommer till när de förklarar hur de driver sitt lantbruk.

− Du kommer vara så trött på de orden snart, men det är det bästa sättet att beskriva vad vi jobbar för, säger Tomas med ett leende.

2014 lyssnade han på ett föredrag av Allan Savory, biolog från Zimbabwe och grundare av begreppet Holistic Management. Efter det började han och Maria att arbeta med det ramverket som grund.

− Jag tyckte det var så logiskt och smart och det gav mig nycklar som jag hade letat efter länge. Det handlar om att vända synen i lantbruket från hur vi kan minska skadan med livsmedelsproduktionen till hur vi i stället kan göra så mycket nytta som möjligt. När man inser att vi kan regenerera vårt ekosystem, öka mängden dricksvatten och behålla koldioxidhalten på en behaglig nivå är det ett betydligt trevligare sätt att jobba. Det ökar förutsättningarna för att producera allt mer hållbara livsmedel. Och här hos oss ser vi tydligt förändringarna. Artrikedomen på våra marker ökar, det blir påtagligt väldigt fort, säger Tomas.
 

Planerad betesdrift

Korna går ute året runt i ett kuperat landskap med gott om naturliga läplatser. 

− Redan i mars vet vi var djuren ska gå i oktober. Vi har ju möjlighet att ändra planen under säsongen, men i princip hade vi kunnat lämna betesplanen till någon annan och vi hade vetat att djuren har mat varje dag, säger Tomas.

− I Holistic Management finns bra verktyg för finansiell planering, där man också väger in sociala aspekter och även planering för god likviditet, till exempel att man i god tid planerar årets slaktavgångar. Det räddade oss från att hamna i förra årets slaktköer på grund av torkan, redan i mars hade vi bokat in slakten för hela året, säger Maria. 

Vi sätter oss i bilen och åker ut till den ena gruppen med kor och tjurkalvar. Kalvarna är födda i maj. Gårdens kalvningar börjar tidigast i mitten av april med tanke på att försommarvärmen ska ha kommit och att gräset ska ha hunnit börja växa, vilket gör att kornas mjölk blir rik på näring och vitaminer. Djuren ska leva så naturligt som möjligt.
 

Främja - inte bekämpa

Maria berättar att en grundregel för att inte riskera att gräset ska bli överbetat och därmed stressat är att djuren går max tre dagar i samma fålla.

− Tack vare att vi inte stressar gräset går rötterna längre ner och marken blir mindre känslig för extremväder, både torka och regn, säger hon.

− Det är egentligen två delar i det, säger Tomas. Vill vi maximera kornas potential och vill att de ska få likartad foderstat från dag till dag går de i en liten fålla i en dag eller bara en halv dag. Då trampar de ner både gammalt och nytt växtmaterial så att jorden göds. Men ser vi till gräsets bästa kan det räcka med tre dagar annars utarmas gräset eftersom det betas för hårt. Vi jobbar i spannet från en till tre dagar.

Han förklarar att en del i Holistic Management är att läsa av marken, att se vad som behöver öka eller minska.

− Kanske är det för glest mellan plantorna eller för mycket mossa. Hur ser vattencyklerna ut? Hur kan vi öka energiflödet för att skörda mer solenergi här? Kanske kommer vi fram till att vi behöver ha mer tramp i den här fållan för att gräset ska få komma fram mer och då gör vi fållan mindre. Vi vill främja det vi vill ha mer av, inte bekämpa det vi inte vill ha. Får gräset bara chansen att komma fram, kommer det andra att minska, säger Tomas.

I fållan på cirka fyra hektar som vi gått in i syns gott om bruna skräppor. Vi är på mark som Tomas och Maria har arrenderat i bara ett par år.

− Skräpporna är minskande redan nu, men vi räknar med att se en betydlig minskning från år till år. Redan nu ser vi en ökning av gräset vilket är det viktigaste. Ogräset gör inget så länge grästillväxten ökar. Låter vi korna beta i max tre dagar så får gräset återhämtning. En variation i artsammansättningen är enligt vårt sätt att se det inte en nackdel. Insekter, däggdjur, växter och vad vi än pratar om, behöver mat och skydd under hela deras levande period. Vill man skapa förutsättningar måste man ha blommande växter, skydd nära marken och inte för hårt nerbetat. Det är en viktig del i vitaliseringen av ekosystemen. Det räcker inte att ett rapsfält blommar i några veckor om det inte finns något där resten av året. Det skapar en obalans i ekosystemet, säger Tomas.

Maria tar också upp djurhälsomässiga fördelar med att låta gräset bli ganska högt.

− Vi vill att en del av gräset ska trampas ner för att mikrolivet ska få solskydd och skydda mot avdunstning. När det är varmt är det också väldigt skönt för korna att lägga sig i svalkan som gräset ger. Det är också ett visst skydd mot bitande insekter, så djurhälsomässigt är det fantastiskt fint, säger hon.
 

Stödutfodring vintertid

På vintern stödutfodras korna med ensilage som pressats i rundbalar. Omkring 1500 balar går åt varje säsong. Oftast betas förstaskörden, eller ”skördas med korna”, som Tomas säger. Andraskörden tas med inhyrda maskiner. De enda egna maskinerna är en traktor och balupprullare. Ensilaget läggs i högar i betesfållorna under utfodringsperioden som drar igång fullt ut senast mot slutet av januari. Korna lever till hundra procent på bete och vallfoder, inget kraftfoder används.

− Vi skapar inte bara vitala ekosystem utan också livsmedel. Jag tycker egentligen inte om att sätta olika system mot varandra, men om man uppskattar livsmedel med en fettsyrasammansättning som är mer anpassad efter mänskliga behov är detta bättre än om vi skulle ha matat djuren med kraftfoder, säger Tomas. 

Sedan paret Torsein började driva lantbruk 2012 har de i stort sett inte plöjt någonting, även om det hade varit ett tänkbart verktyg inom Holistic Management. 

− Regenerativt lantbruk har i sig inga begränsningar för att nå målen med höjd avkastning, mer kol bundet i marken och förbättrade sociala villkor för alla människor på jorden och så vidare. Når du snabbare dit genom att plöja – absolut – men än så länge har det inte varit så för oss, säger Tomas.

Hoppas på fler regenerativa kollegor

Tomas och Maria hoppas att fler blir intresserade av Holistic Management och regenerativt och hållbart lantbruk. De arrangerar en del träffar och kurser i ämnet och har märkt ett ökande intresse. För egen del ser de inga hinder för att utöka om tillfälle ges. 

− Vi har hittills ökat med cirka 50 procent varje år och med den takten skulle vi landa på 8500 hektar inom åtta år. Vi räknar med ungefär en ko per hektar, men vi ska inte ha en enda ko mer än det som maximerar vitaliseringen av ekosystemen, säger Tomas. 

De berättar att arealen hittills oftast har ökat för att de blivit tillfrågade att arrendera.

− Vi bygger marken långsiktigt, vilket är attraktivt för markägare. I början tyckte nog vissa grannar att det vi gjorde var konstigt och inte gick till som det brukar. Men samma grannar har senare sagt: Ja, någonting gör ni ju rätt för det blir grönare och grönare på Bältaregården, säger Maria.