Växtföljd som vapen

Odlingskrönikan: Nu börjar växtodlingsåret gå mot sitt definitiva slut. Sista plogtiltan har lagts till rätta, frosten har fått rödklövern att vintra in och gårdens sista Reglonebehandling är utförd. Reglone i rödklöver är en mycket effektiv ogräsbekämpare och tyvärr ett exempel på ännu ett växtskyddsmedel som försvinner.

Det är lite märkligt, inte att växtskyddsmedel försvinner men att de försvinner på löpande band medan ersättare saknas. Många tycks tro att ett nytt växtskyddsmedel, medlet som skall skydda växten, är något man lätt snyter ur sig i högernäven. Men så är det inte. Ett nytt växtskyddsmedel tar uppemot 10 år att utveckla.

Ett effektivt växtskydd är viktigt för Svensk livsmedelsproduktion. Så viktigt att det beretts plats i Livsmedelsstrategin. Men vid det här laget tror allt för många att vi pratar enbart om kemiskt växtskydd. Ett skydd för våra livsmedelsproducerande växter behövs och det spelar inte så stor roll hur det är utformat – bara det fungerar.

Det handlar inte om att utveckla starkare kemikalier. Det tycker jag är en helt felaktig beskrivning. Det handlar om att utveckla andra verkningsmekanismer i en ständigt föränderlig natur. I snart 20 år har jag suttit på olika poster på andra sidan bordet om agrokemiindustrin. För 10 år sedan hymlades det lite om någon biologisk substans. Idag har flera av dom en ganska rejäl utvecklingsbudget för biologisk bekämpning.

På en av senhöstens allra första konferenser samlades 160 lantbrukare och rådgivare på Sundbyholms slott för att diskutera kring invasiva ogräs. Skräckexemplet är renkavle och de värsta historierna hämtas från Storbritannien. Exemplen är kostsamma och de ekonomiska förlusterna kan bli betydande för drabbade gårdar. Ogräset renkavle har en betydande förmåga att anpassa sig genom att snabbt kunna utveckla resistens mot dagens växtskyddsmedel. Det här kommer bli fallet för många ogräs och skadegörare som kommer att bekämpas med allt färre verkningsmekanismer. Skall vi bibehålla ett effektivt och bra sätt att skydda våra livsmedelsproducerande växter måste vi ha tillgång till flera olika verkningsmekanismer. Sån är evolutionens lag och det spelar ingen roll om vi pratar ekologisk eller konventionell odling.

Vårt kanske allra främsta vapen i kampen mot problem och skadegörare heter växtföljd. Jag tror inte utbredningen av invasiva ogräs såsom exempelvis renkavle kommer leda till växtproduktionens undergång i Sverige. Jag ser i stället möjligheten att med växtföljd säkra skörden från gårdens mest inkomstbringande gröda, i de flesta fall höstvete. Med en växtföljd bestående av en blandning av höst- vårsäd, balj- och oljeväxter bryter vi ogräsens och skadegörarnas ohämmade framfart. Anpassar vi sedan jordbearbetningen efter behov och varierar den finns faktiskt stora möjligheter att hålla invasiva ogräs tillbaka utan att det blir allt för kostsamt.

Det är här det går i baklås på kontinenten i Europa och Storbritannien. Jag har träffat britter som med fasa uttryckt att man kanske måste börja odla ett vårkorn och jag förstår varför. Är skillnaden mellan vår och höstsäd kanske 7–8 ton per hektar som i Storbritannien då blir det dyrt om lånebördan är stor och banken kräver avkastning på kort sikt. Men jag har också sett systemet gå i baklås i den Norska genomreglerade jordbrukspolitiken. Där bidrar i stället ensidig odling av vårsäd till ensidig växtskyddsanvändning och utveckling av resistens.

I Sverige kanske det i medeltal skiljer 2–3 ton per hektar mellan en vår och en höstgröda. Dom här 2–3 tonnen bidrar till riskminskning, skördespridning, förändringar i jordbearbetning och växtskyddsanvändning genom att använda verktyget växtföljd. Växtföljden bäddar för toppskördar i de ekonomiskt högst avkastande grödorna.

Jag tror den som vinner i längden är den som varierar sin växtföljd. Den som plöjer lagom mycket och kultiverar när det går bra. Det är den här variationen i sätt att odla sitt fält som gör den svenske bonden till vinnare. Men vi vinner inte om vi inte samtidigt har tillgång till ett effektivt växtskydd även i framtiden.

 

Albin Gunnarson

Artikeln publicerades torsdag den 28 november 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste