Eva odlar fisk i ladugården

För ett och ett halvt år sedan förvandlades den tomma ladugården i Malmköping till en odling av fisken tilapia i ett akvaponiskt system.  Eva von Heidekken Rekarne Vattenbruk AB satsar på kretsloppsodling av fisk och växter. 

 

Allt är ett cirkulärt system berättar Eva von Heidekken på Rekarne Vattenbruk AB. 
– Vi har biokol och solceller nu, och biogas på gång, plus ett fungerande lantbruk med mjölkproduktion som är ett kretslopp i sig. Och sen ska vi se nu hur vi kan få akvaponin att ingå som två kuggar i det, med ett ännu större kretslopp. Foto: Towe Johnsson


– Det är ett väldigt robust och resurseffektivt system. På ett kilo fiskfoder så får du ett kilo fisk och tio kilo grönsaker, säger Eva von Heidekken på Rekarne Vattenbruk AB när vi träffar henne på Smart Farming på Abbotnäs säteri. 

Eva är lantbrukare och driver tillsammans med sin man mjölkproduktion på gården Fräkentorp säteri med drygt 60 mjölkkor. För ett och ett halvt år sedan gick hon in i aktiebolaget Rekarne Vattenbruk och i dag simmar det tilapior i ladugården i Malmköping. 

Akvaponi

Systemet är en så kallad akvaponi, det vill säga kretsloppsodling där fisk och växter odlas ihop, och med fiskfodret som motor berättar Eva. 

– Det gödslade vattnet från fisktankarna pumpas till växtodlingar där grönsaker kan ta upp näringen. Vattnet går sen genom ett sandfilter tillbaka direkt till fisken. Och då är det renat och klart, samt syresatt där i mellan.

Då tilapia trivs bäst i 26 grader så lämnades en ansökan till Klimatklivet in som gav ett stöd som täckte hälften av en biokolproducerande värmepanna. 

– Så nu producerar vi då även biokol för att värma upp. Det är en fantastisk kolsänka och fungerar som en buffert för vatten och näring. 

Och med 26 grader är det lite för varmt för sallat menar Eva, medan örter såsom basilika trivs bättre. När det gäller vilka grödor som blir aktuella att odla är Rekarne Vattenbruk fortfarande i experimentstadiet. 

– Tilapiafisken smakar som ett mellanting av aborre och gös, säger Eva som berättar att den i stort sett består av två fina filéer. Tilapian, som även kallas för nil-abborre, kommer ursrpungligen från Nilen, är van perioder av vattenbrist i floderna och leker naturligt i odling. 

Lära av centralamerika

Systemet med tilapia har länge utvecklats i Guatemala, där Evas samarbetspartner odlat fisken tidigare. 

– Många husmödrar har utvecklat det här systemet på sina bakgårdar för att klara matförsörjningen under torrperioden och blivit självförsörjande på både fisk och grönt, säger Eva som tror att det i Sverige finns en stor potential för att odla mer fisk på det här sättet. 

– Vi vet nu att de offentliga köken är intresserade då vi behöver äta mer fisk i dag och gärna från ett hållbart fiske. Och där finns det möjligheter, säger Eva som berättar att 74 procent av volymen fisk vi äter i Sverige i dag är importerad. 

Några av utmaningarna som hon ser är att få bra balans och rätt bakterier i vattnet för att systemet ska vara optimalt, men även konkurrensen mot import.

– Det som ligger oss lite i fatet det är ju att det sprutar in billig fisk i affärerna från exempelvis Kina, men den smaken går inte att jämföra. Tilapian som odlas här, den är fantastisk god. 

Snårskog av regler

Men precis som i annan produktion så är det en snårskog av regler även här, menar Eva.

 – Vi är på väg nu att gå genom nästa steg där produktionsgränsen ligger på ett och ett halvt ton foder, och nästa gräns är 40 ton. Och sen är det dessutom olika regler kring grönsaksodling och fiskodling att parera. 

Men erfarenheterna av att gå in ett aktiebolag med verksamhet som ligger lite utanför det traditionella lantbruket har bara varit goda.

– Det är ju fantastiskt roligt att möta nya människor, få nya infallsvinklar och inse att det finns många spännande duktiga människor utan för lantbrukskretsen. 

Förutom en fisk- och grönsaksproduktion så kommer anläggningen även vara till för kurser och demonstrationer för att öka kunskapen och intresset för kretsloppsbaserad odling. 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 29 november 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste