Kulturspannmål för säkrad tillgång på livsmedel i framtiden

Karin Gerhardt är projektledare och en av forskarna i ett nytt projekt på SLU som ska undersöka potentialen i ekologisk odling av gamla kulturspannmål och hur de kan bidra till en hållbar livsmedelsproduktion. 

 

I ett nytt forskningsprojekt på SLU vill man utvärdera hur gamla spannmålssorter kan användas för att minska sårbarheten, öka livsmedelssäkerheten och bidra till ökad biologisk mångfald. Kulturspannmål är gamla spannmålssorter som inte genomgått modern växtförädling, ett exempel är Emmer. Foto: Mostphotos


Projektet, som inkluderar hela kedjan, börjar i odlingen för att undersöka hur spannmålssorterna kan bidra till ökad mångfald och säkrad tillgång på livsmedel. Därefter kommer man analysera den biokemiska sammansättningen av både mjöl och bröd samt testa smak och näring hos kulturspannmålen.  

– Vi vill även ta fram den historiska brödkunskapen och hitta lite nya innovativa spannmålsprodukter från de äldre sorterna, säger Karin och fortsätter:

– Vi behöver äta mer nationellt producerad mat, istället för exempelvis ris som är importerat och har ett relativt stort klimatavtryck. De äldre spannmålen har höga proteinhalter och skulle kunna ätas istället för soja. 
 

– De här gamla sorterna är mer hållbara och de har egenskaper som jag tror är väldigt användbara framöver. Sen är de goda också, säger Karin Gerhardt, projektledare och forskare på SLU. Foto: Isabella Odmark

Likartad skörd oavsett väder

Enligt Karin finns indikatorer på att de äldre spannmålssorterna är relativt skördestabila, jämfört med modernare sorter. 

– Många som odlar de här sorterna säger att det blir ungefär lika mycket varje år oavsett väder, det tycker jag är ganska coolt, säger hon och tillägger:   

– De sägs vara relativt torkresistenta eftersom de har djupa rotsystem. Det hade spannmålen förr, och det är något som förädlingen har påverkat på både gott och ont. När man har odlat fram lägre sorter har även rotsystemen blivit mindre djupa.

I ett pilotprojekt 2018 genomfördes telefonintervjuer med 60 ekologiska lantbrukare som odlar kulturspannmål eller moderna sorter, eller både och, för att ta reda på hur de olika sorterna hade klarat förra årets torka. 

– Odlarna fick uppskatta den normala skörden jämfört med deras skörd under torråret. Vi såg att under ekologiska förhållanden gick det ganska dåligt för de moderna sorterna, det var bara 20 procent av skördarna som var opåverkade. Men för kulturspannmålen var det 50 procent som var relativt opåverkade, säger Karin och tillägger: 

– Så generellt kan man säga att det gick bättre för kulturspannmålen. Det var bara vår- och höstvete som visades signifikanta skillnader, men i de flesta sorterna var tendensen densamma, det vill säga mindre påverkan på skörden hos de gamla sorterna. Detta är något vi kommer gräva vidare i.

Bättre mot ogräs 

Enligt Karin passar de extra bra i ekologisk odling eftersom de står sig bättre mot ogräs. 

– De är kraftigare och mer högväxande vilket betyder att man inte behöver använda pesticider, vilket passar in i den ekologiska odlingen. En annan bra sak är att vildsvin inte gillar borsten som finns även hos en del lantvetesorter. 

På sämre marker

Karin anser att kulturspannmål kan vara ett bra komplement för att sprida riskerna och att man kanske kan utnyttja dessa sorter på lite sämre marker.

– De gamla spannmålen kan odlas lågintensivt med mindre arbetsinsats och således lägre kostnader men ger en relativt stabil skörd mellan två till fem ton per hektar, säger hon och fortsätter: 

– Har du jättebördig mark och använder konstgödsel så fungerar de moderna sorterna bättre, för då kan du få dubbelt så höga skördar än med de gamla sorterna. De här äldre sorterna svarar inte på gödselgivor som de moderna gör, utan det blir bara mer halm och så viker de sig. Idag har halmen ett stort värde, och de gamla sorterna kan säljas för högre priser än de konventionella sorterna.

Karin tror att det går att öka odlingen av kulturspannmål, men att flera faktorer spelar in för att det ska fungera.

– Man måste titta i alla led, från jord till bord. Vi behöver mer kunskap om hur man odlar och vilka faktorer som är viktiga när man odlar. Man måste också veta att man kan sälja till någon, och nu pratade man ju om att priserna är låga för kulturspannmål. Priset är en viktig fråga.

Mångfald ger säkerhet

Att odla en del av sin mark med kultursorter bidrar till biologisk mångfald, och Karin menar att ha flera olika sorter även kan skapa en säkerhet för odlaren. Karin säger också att det finns egenskaper hos de äldre sorterna som vi kan ha nytta av i framtiden och hon hoppas att man genom att använda de egenskaperna i växtförädlingen kan få fram moderna sorter som är mer anpassade efter ett variabelt klimat.

– Mycket tyder på att om vi inte svänger om i omställningen så kommer den sommaren vi hade förra året vara en normalsommar om 20 till 30 år, och då gäller det att vi har en bra och fungerande livsmedelsproduktion. Då känns det som att de här sorterna kanske kan hjälpa oss en bit på vägen, säger hon och avslutar:  

– I vårt projekt tittar vi bakåt för att kunna göra något bra framåt. 

 

Om projektet 

Projektets namn: Historiska sädesslag i framtidens mat. Kulturspannmålens roll för ekologisk spannmålsproduktion och konsumtion - kan vi lära av historien? 

Finansieras av Formas. 

Pågår mellan 2019 till 2022.

I projektet ingår forskare inom livsmedelsvetenskap, mikrobiologi, växtodling och matvetenskap samt en doktorand. I projektet samarbetar man med bagare, lantbrukare, andra organisationer och externa rådgivare.

 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 30
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 01 december 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste