Torkans spår märks fortfarande

Enligt LRF Konsults rapport Lantbrukets Lönsamhet är lantbruksföretagen 2019 fortsatt påverkade av 2018 års torka. Lönsamheten 2019 förbättras marginellt för växtodling, mjölk och nötkött, medan lönsamheten för grisföretagen försämras. 

 

Effekten av torkan slår kraftigt även på 2019. Foto: Thinkstock

 

- Under 2019 har mjölkpriset varit stabilt. Skörden har generellt sett varit över 5 årssnittet. Och avräkningspriset på gris har ökat, som en följd av Kinas utbrott av afrikansk svinpest. Vi har även ett unikt ränteläge, som spås ligga lågt en lång tid framöver. Dessa positiva faktorer under 2019 har dock inte kompenserat fullt ut för låga ingående lager av spannmål och foder samt höga foderkostnader, säger Per Skargren, segmentchef för Skog och Lantbruk på LRF Konsult.

Ökad intäkt för mjölkgården

Det stora orosmolnet i början på året för många mjölkföretag har varit att få ihop grovfoder till djuren tills ny skörd kom in. Dock har 2019 års grovfoderskörd varit god. Undantag är Öland, Gotland och delar av Kalmar som haft ett mycket torrt år igen där foderbrist lokalt tynger dessa företag finansiellt. 

Intäkterna för mjölkproducenten bedöms öka med 2,5 procent på helåret 2019. Mjölkpriset är cirka 2 procent högre än 2018 och spannmålsintäkterna ökar till följd av en högre skörd. Jämfört med 4 års snittet är foderkostnaderna cirka 17 procent högre. 

Kostnader för foder det första halvåret och tills ny skörd kom in sänker resultatet.

Likviditetsproblem för spannmålsgården

Det första halvåret 2019 och tills ny skörd kom in har varit tufft för flera växtodlingsföretag likviditetsmässigt. Växtodlingsåret 2018 med 50-70 procent lägre skörderesultat för många lantbrukare har satt sina spår, även om torkan också gav möjligheter till att göra bra spannmålsaffärer.

Intäkterna i växtodlingsföretaget bedöms öka med 2,3 procent 2019 jämfört med 2018. Skörden ökar med 10 procent jämfört med snittskörden för den senaste 5 års perioden, men intäkten påverkas av låga spannmålspriser. 

Kostnaden för gödsel bedöms stiga med 6,5 procent och utsäde 4 procent. 

Brist på griskött

Grisföretaget har haft höga foderkostnader under 2019, som trots ökat avräkningspris under året inte fullt ut kompenserats. 

Början av året inleddes med en del överstående grisar på marknaden, men där det från och med maj övergick till ett mer balanserat marknadsläge. Nu vittnar en del av slakterierna om brist på griskött och smågrisar.

Grispriset har ökat med 6,5 procent till och med v 43 2019 jämfört med genomsnittet för 2018 enligt Jordbruksverket. Spannmålsskörden har varit god för många även om prisbilden har förändrats. Foderpriset började sjunka under kvartal 2, men den svaga svenska kronan påverkar de importerade fodermedlen, som exempelvis soja. Resultatet belastades under de första 8–9 månaderna av föregående års torka och höga foderpriser innan årets skörd var bärgad.

Positiva utsikter för 2020

– Inför 2020 tror vi på en fortsatt prisuppgång på griskött. Mycket talar även för ett fortsatt stabilt mjölkpris. Det kan även bli brist på nötkött under andra halvåret. Terminspriserna på spannmål 2020 ligger också på en högre nivå än idag. Det behövs ett bra år för lantbrukarna för att fylla på kassan igen, säger Christine Andersson, affärsrådgivare på LRF Konsult.

- Vi ser att trenden med färre, men större lantbruksföretag håller i sig. Frågan är om lantbrukarna som investerar klarar att kompensera för den volym Sverige tappar när andra lantbrukare avvecklar sin produktion. För att nå målen i den svenska livsmedelsstrategin 2030, krävs det ökad ekonomisk hållbarhet i svenskt lantbruk, säger Jakob Söderberg, chef Affärsrådgivning.

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 04 december 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste