Ett backup-system för framtidens jordbruk

Det kan liknas vid ett agrart bankarkriv, etablerat i permafrost inuti fjället på 78:e breddgraden. På Svalbard lagras säkerhetskopior av fröer från världens genbanker för framtidens livsmedelsproduktion. Det stod färdigt 2008 och tre gånger per år öppnas valvets portar för inläggningen av frö. 

 

The global seed vault på den norska ögruppen Svalbard är insprängt i ett bergrum i Platåberget utanför huvudorten Longyearbyen. Foto: NordGen


Hundra meter in i Platåberget på den norska ögruppen Svalbard ligger det globala lagret av fröer, ett gigantiskt kassaskåp med syfte att bevara prover av världens viktigaste jordbruksgrödor. Valvet lagrar i dag 992 039 prover från 78 genbanker, säkerhetskopior av frö från nästan alla världens länder. 

Åsmund Asdal är koordinator för det globala frövalvet på Svalbard, som förutom att fungera som ett globalt backup-system, också blivit ett viktigt element i arbetet med att öka medvetenheten om vikten att bevara genetiska resurser för lantbruk och matproduktion. 

– Genetisk variation är råmaterial som forskare och växtförädlare behöver för att ta fram nya sorter för framtidens jordbruk. Matproduktionen i framtiden är beroende av nya växtsorter för att säkra en livsmedelsförsörjning i ett förändrat klimat och till en ökande befolkning, säger Åsmund. 
 

Hur länge fröer klarar sig i valvet, beror på kvalitet och vilken sort de är av. 
– En del fröprover måste ersättas med nya efter 50 år eller kanske mindre. Andra räknar man med kan överleva i många 100 år, kanske 1 000 år, berättar Åsmund Asdal. Foto: landbruks- og matdepartementet 

Permafrost som temperaturhållare 

Idén om ett globalt frövalv på Svalbard uppstod efter att den nordiska genbanken placerade kopior av sin nordiska frösamling i en gruva på ön 1984. Permafrosten i gruvan säkerställde att fröerna höll sig frusna. Det hade länge funnits en önskan om att etablera en liknande möjlighet för lagring av säkerhetskopior från andra genbanker, och 2006 erbjöd sig Norge att bygga frövalvet berättar Åsmund.

– Svalbard var lämpligt på grund av det kalla klimatet, då fröer bevarar grobarheten länge när de är frusna, det fanns en god infrastruktur och resurserna och intresset fanns att bygga och driva frövalvet. 



Bygger för klimatet 

För lite mer än ett år sedan var det tioårsjubileum av valvet och i samband med det påbörjades också en klimatsäkring. En ny vattentät ingångstunnel byggdes för att göra valvet ännu säkrare mot framtida klimatförändringar, förändringar som är särskilt tydliga på Svalbard, bara 130 mil från nordpolen. 

I dag består valvet av en lång tunnel som leder in till tre lagerhallar cirka 100 meter in i fjället. Varje hall, förklarar Åsmund, är cirka 27 gånger 12 meter och kan rymma 1,5 miljoner fröprover. 

Som koordinator för frövalvet har Åsmund Asdal hand om allt praktiskt arbete och hantering av fröförsändelser, kontakt och avtal med genbanker som deponerar frö och en del administration och informationsverksamhet. 
Foto: landbruks- og matdepartementet

Ökat  intresse

Antalet genbanker som sänder frö ökar för varje år, även intresset från politiker, media, privatpersoner och turister är imponerande stort enligt Åsmund. Tre gånger per år öppnas valvets portar för att lägga in frö, nu senast var i slutet av oktober då fröer från Polen, Slovakien, Sudan och ICARDA (International Centre for Agricultural research in Dry Areas) lades in i valvets hallar.  

– Både Slovakien och Polen la in frö för första gången. Vid inläggningen var Slovakiens jordbruksminister med tillsammans med den norska jordbruks- och matministern Olaug Bollestad. 

Första uttaget 

Fröer som ska lagras i valvet torkas och packas i luft­täta aluminiumpåsar för att sedan bevaras nedfryst på en konstant temperatur på –18°C. Sedan fungerar valvet som ett bankfack.

– Det är genbankerna som äger fröerna och de kan få sina fröer tillbaka när behovet finns, förklarar Åsmund. 

Så var också fallet när det första uttaget från Svalbard gjordes 2015. Genbanken ICARDA som tidigare fanns i syriska Aleppo, hade under åren 2008 till 2014 deponerat 116 000 fröer till valvet. 

–  ICARDA är den första och enda genbanken som hittills bett om att få fröer tillbaka. När genbanken blev satt ur funktion i Aleppeo nyttjade man fröerna från Svalbard till att etablera nya genbanker i Libanon och Marocko, berättar Åsmund. 

Enligt Åsmund har och kommer frövalvet på Svalbard fortsätta ha en stor betydelse. Och arbetet för ett bevarande av världens genetiska växtmaterial fortgår. 

– Vi kommer fortsätta att uppmuntra genbanker till att deponera säkerhetskopior av sina frösamlingar på Svalbard. 

Förutom ett internationellt arbete med genbanksfrågor och insamling av växter så har Roland von Bothmer även varit med och byggt upp världens största kollektion av vilda kornarter, skrivit böcker och undervisat på flertalet universitet. På Svalbards frövalv jobbade han som rådgivare och ansvarig för public relations. Foto: Privat

”Frågan har fått en auktoritet”  

Roland von Bothmer är professor emeritus i kulturväxters genetik och förädling och har ägnat en stor del av sitt 76 åriga liv till forskning och insamling av ­växter med hela världen som arbetsplats. Han var med från frövalvets start och har arbetat som medansvarig för valvet. 

Frövalvets betydelse ser Roland utifrån två aspekter. Dels är det valvets syfte som backupsystem och han vittnar om hur han under åren sett mycket material försvinna både i fält, men även i genbankerna. 

– Det har varit elavbrott, katastrofer som tsunamis, jordras och bränder, men även korruption. Jag har sett ekonomiska problem när man fått stänga ner och det har varit politiska problem. Man har förlorat väldigt mycket material som inte är duplicerat på Svalbard. Så valvets existens utgör ett stort behov. 

Men det bästa som kan hända, menar Roland, det är att materialet i frövalvet aldrig kommer behöva användas. Då fungerar genbankerna som de ska. 

Stort symbolvärde

Men det handlar också om det symboliska värdet. Tack vare platsen och byggnaden så riktas ljus åt frövalvets håll med en kraft som annars kan vara svår att åstadkomma. 

– Valvet är i dag i särklass världens mest kända norska byggnad och har ett stort symbolvärde. Om jag reser runt i världen så är frövalvet nästan det enda folk känner till och när politiska och internationella representanter besöker platsen, kan man få uppmärksamhet ett par timmar som man aldrig får någon annanstans. Du kan prata om genetiska resurser, växtförädling och jordbruk, och folk lyssnar. Så frågan har fått en auktoritet som den aldrig hade fått annars och det anser jag är väldigt viktigt.
 

– I världens drygt 1 500 genbanker finns omkring 7 – 8 miljoner fröprov och av dem finns närmare en miljon nu på Svalbard. Då har man gjort beräkningar att det finns drygt 2–3 miljoner fröer som är unika i genbankerna, och som inte är dubbletter. Och dom ligger inte i de stora genbankerna, utan i de små, berättar Roland von Bothmer. Foto: landbruks- og matdepartementet

Genetisk variation

Mycket har gjorts de senaste 50 åren när det kommer till insamling av växter även fast vi i Europa var sent ute när man började fabricera i genbanker i början av 70-talet. 

Och vilka sortegenskaper som kommer vara av vikt i framtiden kan vi inte veta menar Roland men han poängterar att det primära i insamling av material är bevarandet och det är den genetiska variationen som är intressant. Därav är det av största vikt att samla in brett, sedan i efterhand kan undersökning av egenskaper påbörjas. 

– Men jag tror att resistens är och kommer vara den allra viktigaste egenskapen. Sen tror jag också, att tar vi en sån gröda som vete som finns i cirka 150 000 – 160 000 olika sorter i valvet, alltifrån Etiopiens bergstrakter till Centralasien, så är sannolikheten stor att du har egenskaper som är viktiga för stresstolerans mot såväl kyla, fukt och torka, säger Roland som även tror att våra äldre spannmålssorter i Norden besitter viktiga kvalitetsegenskaper för livsmedelsproduktionen. 

I dag, efter åtta års arbete med frövalvet, är Roland tillbaka på SLU och driver ett forskningsprojekt om lokala fodergräs i Chile. På frågan om hur länge han kommer fortsätta jobba i fält, blir svaret:

– Så länge jag orkar hålla på, så fortsätter jag. Insamling är ett fältarbete som alltid roat mig!
 

Globala frövalvet på Svalbard

Frövalvet på Svalbard regleras i ett trepartsavtal. Det ägs, har byggts och bekostats av den norska staten. Organisationen CropTrust har bidragit med finansiering och NordGen ansvarar för all hantering som rör frövalvet. 

Det är gratis för genbanker att deponera frö till valvet men det krävs att depositöravtal undertecknas. Allt som tas in i valvet scannas på Longyearbyens flygplats i en säkerhetskontroll för att försäkra att inget annat än fröpåsar kommer in. 

All data om frö som är lagrat i valvet såsom antal fröportioner, sorter, vart de kommer ifrån, vilken genbank de deponerats från, datum etcetera lagras i NordGens fröportal-databas, tillgänglig för vem som helst att söka på.

 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 13 december 2019

Kommentera

Läser in facebook-kommentarer...

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste