Hållbarhetsklivet för svenskt lantbruk
Krönika: Systematiskt miljö- och klimatarbete under 20 år med tydliga mål vad man vill åstadkomma. Hur många branscher kan berätta detta för marknaden? Jag läste nyligen igenom strategin för Greppa Näringen för perioden fram till 2027, projektet som omfattar drygt 10 000 av Sveriges livsmedelsproducenter och täcker nästan hälften av den svenska åkerarealen. Fantastiskt vilket arbete som lagts ner under åren och så rätt i tiden för de kommande årens hållbarhetsarbete.
Artskyddsutredningen – allt du inte vill höra och lite till
Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51), det är det formella namnet på den utredning om framtida artskydd som nyligen presenterades. Men hur gemensamt föreslås ansvaret egentligen tas? Utredningen har mötts av välförtjänt kritik och branschrepresentanter som satt med i utredningen har föredömligt kraftfullt tagit avstånd från många av utredningens förslag.
Våga stanna upp ett tag!
Krönika: Alldeles snart är det högsäsong ute i landet med grässkörd, sprutning och innan vi vet ordet av är det dags att tröska. Precis som varje år. Högsäsong i lantbruket innebär i många fall perioder med lite för lite sömn, stress över maskiner och inte minst väder. Det är i dessa situationer som olyckor sker. ”Jag ska bara” och sen är katastrofen ett faktum. Har man tur går något bara sönder, har man otur, ja då gör man inte mer.
Hur prissätts vår mat?
Krönika: De flesta har nog hört från olika håll att lantbrukare vill tjäna pengar till vilket pris som helst. Människor som klagar över att animalieproduktionen har blivit för stor och för intensiv samtidigt som de tycker att priserna ska pressas eftersom livsmedel är dyrt.
Bedrövligt debattklimat utmanar ditt mod
Jag kommer ihåg en tid då vi lyssnade på varandra, diskuterade och kunde vara oeniga. Ja, oeniga kan vi vara i dag också, men skriver du i dag, i sociala medier, en insändare eller en debattartikel, något som inte gillas så är risken stor att du strax blir förolämpad, karaktärsmördad eller att någon vill deplattformera eller hota dig.
Krångliga regler bromsar miljöarbetet
Krönika: Biotopskydd, strandskydd, vattenverksamhet, vattenskyddsområde, naturskyddsområde, markavvattningsföretag, landskapsbildskydd, fornlämningar, häckningssäsong, lång handläggningstid, för dålig bärighet i marken, bäver, översvämmat, grannar… Ja listan är lång över tillstånd, dispenser och andra utmaningar en markägare kan behöva hantera för att få göra en miljöåtgärd. Alltså; göra något som förbättrar miljön.
Ställ nya krav på din vetesort
Krönika: Någonstans mellan sådden av den sista vårsäden och vallskördspremiären brukar det vara dags att fundera på val av gröda och sort för höstsådd. Det kan tyckas tidigt när höstsådden fortfarande är ett par månader bort, men det finns all anledning att lägga en stor portion av tålamod när det gäller val av utsäde.
15-minutersgården
Krönika: I olika tidsepoker har stadsarkitekter försökt skapa ytor som ska tilltala människor att vistas där. I Sverige byggdes på 1950-talet ABC-städer där människor hade arbete, bostäder och centrum nära och livet kunde utspela sig på en liten yta. 70 år senare växer ett nytt begrepp fram som tog sin början i Paris, nämligen ”15-minutersstaden”. Arbete, affärer, skolor, restauranger och andra nöjen ska finnas inom 15 minuters gång- eller cykelväg från hemmet. Vad har detta med lantbruk att göra?
Avgiftifieringen lägger en död hand över lantbruket
Ledare. Så är det visst dags igen. Myndigheter vill kraftigt höja tillsynsavgifter i livsmedelskedjan. Både konkurrenskraftsutredningen och livsmedelsstrategin har blivit läpparnas bekännelser. Det går inte längre att bli förvånad över kraftiga höjningar av tillsynsavgifter, men det är direkt lämpligt att bli rejält förbannad, i motsats till uppgiven.
Om att bli en lokalist
Krönika: Under de senaste fem åren har svenskt producerade och förädlade livsmedel varit en starkt växande trend. Men nu kommer något snävare, den allra hetaste konsumenttrenden just nu är nämligen lokal mat enligt Livsmedelsföretagens konjunkturbrev i slutet av 2020. Nu har dessutom begreppet swegan (att äta bara svensk mat) fått sin lokala motsvarighet, lokalist. En lokalist är alltså en person som bara konsumerar mat gjord på råvaror som producerats i närheten. Vid den första tanken verkar det omständigt och frågan som kanske väcks först är – men kaffe då?
